Det blev ingen medalj i går.
Jag var inställd på att springa och som jag skrev i fredags ägnade jag kvällen åt att ladda med bra mat och vila i soffan. Kroppen har ju inte riktigt varit med på noterna den senaste tiden men det kändes bättre och jag vaknade utan huvudvärk i går. Magen svarade visserligen inte så bra på frukosten och när vi närmade oss Lidingövallen började huvudet krångla igen. Jag bestämde mig för att starta men var nog redan där inställd på att det kanske inte skulle bli 30 kilometer. Gnistan fanns inte, jag var inte tillräckligt taggad utan mest irriterad över att kroppen kändes svag.
Pulsen gick upp i varenda liten backe (och den första milen är ändå snäll jämfört med vad som väntade längre fram). Varenda muskel och tanke i mig skrek sluta. Efter sju kilometer bestämde jag mig för att kliva av. Alla dagar är verkligen inte bra dagar.
Så. Det blev ingen medalj för genomfört lopp i går. Jag var väldigt besviken på vägen hem men när jag vaknar i dag ser jag annorlunda på saken.
Herregud, det kommer fler tävlingar. Nu ska jag bara bli av med det som spökar i kroppen, sen vill jag ha revansch.
Ett leende innan loppet, men gnistan saknades
The post Lidingöloppet 2013 – DNF appeared first on Jenny Sunding.